En annan dag

Idag vankas årets traditionsenliga annandagsmiddag hemma hos moster med glögg, bordshockeyturnering och ännu mer julmat. Antar att de flesta av er nog tänker: Mer julmat? Har han inte tröttnat på det såhär efter jul?
Nä, faktiskt inte. Jag brukar på annandan längta efter ett riktigt julbord. Ett bord med sill, skinka och allt det där andra som skall finnas för påminna oss om en man med röd mössa som blev uppspikad på ett träd för att han sa "ho-ho" hela tiden.
Jag förväntar mig inte att ni riktigt skall förstå detta - men ni har ju inte heller ätit av min fars julbord på julafton. Vi talar alltså om mannen som har gjort ordet provisorium till sitt motto. Jag fick klara mig hela julaftonen utan sill! Förstår ni vidden av detta? Jag fick visserligen så mycket Mamma Scans och prinskorvar som jag kunde äta, några kokta brysselkål och en bit skinka. Men ingen sill.
Så jag gjorde det bästa av situationen och tog en snaps. Och sedan en till. Någonstans i bakgrunden hörde jag Mowgli och Balou tjattra: "Äta myror? Visst sörru, kittlar dödsskönt i kistan!"