4 februari 2007

Jag är en snäll och fredlig man som tycker att små barn kan vara gulliga, och jag kan även tänka mig att klappa på husdjur emellanåt. Ibland är det dock som om självaste djävulen kommer i mig och jag får en obetvinglig lust att skada. Ni kan vara lugna; jag har inte faktiskt skadat någon, och ni ligger inte i skottlinjen - såvida ni inte är kvällstidningsskribenter eller fåglar. Det är oftast de som sätter mitt blod i svallning.

Så när jag idag gick förbi den lokala närbutiken (som även skyltar med att vara ostbutik - köp ALDRIG en ost där!) och såg löpsedlarna, så steg mitt blodtryck till sensationella höjder. Hur kommer det sig att kvällstidningarna finner det intressant att sätta nyheter om Kikki och Luuk på löpsedlarna under en fet rubrik där det står EXTRA? Och hur fasen kommer det sig att folk köper skiten?

Jag skiter högaktningsfullt i att Kristian Luuk har skrikit könsord till publiken på Melodifestivalen. Förmodligen förtjänade de det eftersom de var där i första hand. Och att Kikki Danielsson är full på scen är väl ingen nyhet? Tragiskt måhända, men det är definitivt ingen nyhet.
Jag förstår inte hur en "journalist" eller chefsredaktör på dessa så kallade tidningar kan sova gott på natten, eller för den del känna att de gör ett gott arbete. De förpestar samhället. De borde skämmas. Och efter det borde de bli satta i arbetsläger på Kamtjatkahalvön.

2 kommentarer:

sa...

så så
tänk på blodtrycket.

Dumheten får vi bara ignorera, alternativt skratta åt imellanåt

Björnen sa...

Nu är jag lugn.
Nåja, lugnare iallafall.

Dumheter är bra att skratta åt. Speciellt andras dumheter. Sådana som inte drabbar mig alltså.