Mumintroll, köttfärs och dagen jag mötte Elvis.

Jag har länge vetat att Bamse är en sell out. Visst må han ha lätt kommunistiska drag, men när det prasslas med lite pengar slår han snabbt om och blir en fullfjädrad kapitalist. Man kan köpa Bamse-glasögon för barn hos närmaste optiker, och på Apoteket finns det plåster, shampoo, balsam, solskydd och hudlotion med Bamses namn och ansikte på. Det finns skivor utgivna av björndjäveln. Låtarna är massakrerade klassiker som heter saker som: Mitt namn é Krösus (Final countdown), Skalmans skal (Hooked on a feeling) och Krösus Sork är så snål (In med bollen). Nåja, den sistnämnda kanske inte är en klassiker, och den förtjänar nog vid närmre eftertanke att massakreras. Kalle Anka med sin gigantiska försäljningscirkus eller för den delen Smurfarna med sina vidriga Smurf-hits skall vi inte ens tala om: Sell outs! Big time!

Ensam, som en fast klippa i denna flod av korrumperade och hycklande seriefigurer, har de länge stått, stolta och fasta i tron: Mumintrollen. Dessa storvuxna, filosoferande, förnuftiga och känslovarma finlands-svenska karaktärer! Döm av min förvåning när jag vid ett besök hos den välkända hamburgerkedjan* såg att de skall börja sälja Mumin-dockor ihop med sina Happy Meals! Mumintroll och köttfärs i en och samma påse. Det går utför med världen. Vem skall jag nu lita på?


*Jag träffade förövrigt Elvis vid detta besök. Han stod bakom mig i kön tillsammans med sin pappa. Elvis är en svensk pojke i 5-6-års ålder. Hade inte hans pappa sett så sträng ut skulle jag bett om en autograf och ett kort sångnummer.