Jo, det är faktiskt Dolly. Där. Den vita pricken lite till höger om den andra vita pricken. Hon sitter och sjunger Coat of many colors.
Tillbaks från Dolly-land. Ett land sprängfyllt med rosa cowboyhattar, paljetter och banjos. Fasen alltså, tanten rockar! Och vi ömsom sitter, står, klappar händerna och sjunger med. Tantens egna version av I will always love you kickar skiten av Whitney Houstons gnälliga version - precis som Dolly själv skulle kicka skiten ur Whitney om de två skulle träffas i en riktig "old fashioned cat fight". Whitney har tagit alldeles för många droger genom åren.
När tanten plockar fram en av de manliga körsångarna och sjunger Islands in the stream lossnar det helt för de 45-åriga "tanterna" i publiken. De har alla suttit flera timmar i bussar från avlägsna ställen med exotiska namn som Grästorp och Örkelljunga. I åratal har de väntat på den här stunden. Stått framför spegeln och sjungit med. Varit Dolly Parton. Nu är de här. I storstan. De har sina finaste kläder på sig - faktiskt samma kläder de hade på sig på studenten 1980; den kvällen de hamnade i buskarna med Kenta, Steffe eller vad han nu hette. De minns inte riktigt. Kanske berodde det på den där dunken med hembränt som Marie hade med sig? Men nu är de som sagt här. De sitter på sina stolar, lyfter armarna mot taket, sjunger med och gör den där gesten som man gjorde på gymnasiet. Den tuffa gesten. Den enda de kan brevid lokomotivet; de lyfter sina gäddhängiga armar mot skyn och plockar äpplen.
Fascinerande.
6 kommentarer:
Av någon anledning känns det skönt att jag inte var där, men det är nog den gamla punkaren i mej.
Jag kanske kommer börja gilla Dollan växer ur min barnsliga musiksmak :)
Dolly är cool...
Pata:
Du kommer att hamna där. You can't resist the powers of the dark side.
A:
Inte bara cool: Super-cool. Och jämngammal med min morsa, vilket sätter saker i ett helt annat perspektiv. Det blir lite scary då...
Hahaha! Underbar beskrivning.
Nu kan dessutom besserwissern i mig inte hålla mig längre... Kenta och STOFFE, Stoffe heter han...
Har gått runt halva dagen och försökt övertala mig själv att inte kommentera det. Nu går det inte längre... :-)
Sandra:
Och den är sann också. Heders.
A:
Oj, känsligt?
Tror inte vi pratar om samma kille här. Han må heta Stoffe om han kom från Stockholm och egentligen heter Christoffer, men den här killen kommer från en håla strax utanför vissjan och han heter egentligen Stefan.
Ergo: Steffe.
Capisce?
Skicka en kommentar