29 mars 2007

Men, va F.. !

Fisk! Voodoo-snubben har mig fortfarande i sitt grepp. Skall försöka bli fri från sjukdomsbesvärjelsen genom lite monotont mässande, rituell varm inpackning, dryck av varma bladextrakt och bra TV-serier.

Detta innebär också att det inte blir någon beachvolleyträning ikväll. Jag kan således gå omkring och svära högt och tydligt precis hur mycket som helst. Vår nya tränare har nämligen förbjudit oss att svära på plan för att det "drar ner humöret och kämpaglöden hos lagkamraten". Om vi måste svära så får vi säga saker som fisk eller äpple istället.

Konstigt nog så känns det inte riktigt lika bra...
Förslag på bättre svordomar mottages tacksamt!

6 kommentarer:

A. sa...

Fisk? Äpple? Som svordomar?

"Kom igen nu för äpplet!"

"Men fisk vad dåligt!"


Du behöver nya ord...

Björnen sa...

Precis! Har en gnagande känsla av att vår tränare är frireligiös. Hur kan man annars komma på så kassa ord?

Några tips?

Klagan sa...

klassikerna "statens järnvägar" och "järnspikar" samt "för sjuttom gubbar" är ovärderliga i dessa situationer. Underskattade. Dessutom kan man spinna vidare. av typen, "statens stadsminister också" om man nu inte är blå. Himla kul att skrika ut i härlig sportanda.

Klagan sa...

sjutton. attans så fel det blir ibland.

S sa...

Hahaha! Vilket sjukt underbart inlägg. Jag skulle skratta ihjäl mig av att vara med på en träning och höra snubbar vråla FISK eller ÄPPLE.

Och jag hade aldrig platsat i laget, jag kan inte inte svära när det handlar om saker på liv och död. Tex volleyboll.

Björnen sa...

Klagan:
Tack! Men problemet blir ju att skrika dessa saker på högsta allvar, utan att bryta ihop av skratt, eller få resten av hallen att göra det.

Sandra:
Du har verkligen förstått det här! Vi snackar om ord som sitter i ryggmärgen. Dessutom så har man ju faktisk en viss värdighet att upprätthålla.

Men hon skall ha credit, vår tränare, för att hon ihärdigt försöker.