Och så sitter jag där på Café Japan på en kudde på golvet med en flaska Carnegie Porter och kusin J framför mig. Det är fredagskväll och jag börjar ångra att jag valde QP Maki, för det var alldeles för starkt och jag är trött och börjar dessutom få lite ont i magen, men det är inget ont i magen för saker jag gjort eller inte gjort, utan för vad jag ätit, så jag försöker ignorera. Japanerna vid bordet brevid skyfflar in maten så som bara folk som är födda med matpinnar i näven kan göra, och flickan vid bordet snett framför mig har jättestora glasögon på sig. Glasögonen. Fastän det är mörkt ute nu så önskar jag att solglasögonen jag har beställt skall komma snart, för det är fina glasögon och solen är stark såhär års. I bakgrunden spelar de den där versionen av Louie, Louie, framförd av reggaekillen jag inte kommer ihåg namnet på. Och jag vet att han har gjort favoritlåten, men jag kommer ändå inte på namnet trots att jag försöker, men det är meningslöst att försöka komma på saker som inte vill bli påkomna, dessutom märker jag att J fortfarande pratar om något så jag nickar medhållande och tar en klunk öl till medan tankarna dansar vidare i reggaetakt. Jag kommer inte kunna koncentrera mig ordentligt förrän jag kommit på namnet.
Toots & the Maytals!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar