Det är trevlig midsommar. Maten är uppäten, snapsen uppdrucken och chipsen står på bordet. Då kommer frågan: Björn, känner du dig vuxen? Jag har fått den förut och reflekterat över den, men egentligen aldrig kommit fram till något bra svar. Vad är vuxen? Hur är man när man är vuxen? Jag och många av mina jämnåriga pratar med förakt i rösten om vuxenpoäng; att olika saker och företeelser skulle göra dig mer vuxen: Pensionssparande, bil, lägenhet, fast jobb, lån, förhållande, husdjur, barn, TV-licens m.m. Alla skulle de ge något slags imaginära poäng som definierar dig som mer eller mindre vuxen. Som gigantiska småbarn lyfter vi rullatorerna mot himlen och utbrister: Hurra, jag fick bara 17 poäng och kvalificerar mig därför bara som tonåring! Vad är det för skitsnack?!
Handlar det inte bara om att vi håller på att omdefiniera hur man är som vuxen? Distansera oss från den gamla definitionen av vuxen som säger att livet tar slut efter att man har gjort sin plikt och satt ett gäng ungar till världen. Det är okej att spela datorspel, vara modemedveten och dansa sig vanvettig till favoritlåten även efter tonåren. Det är okej, men snälla, sluta snacka om att ni inte är vuxna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar