Beijing, söndagen den 16:e

Fortfarande lite tidsvill efter resan vaknar jag pigg som en lärka vid femtiden på morgonen och bestämmer tillsammans två arbetkamrater att vi skall ta en morgonutflykt till den närmsta delen av muren för att se soluppgången. Det är svalt och, med kinesiska mått mätt, ganska så frisk luft ute när vi mödosamt tar oss upp på den smala stig som leder upp genom skogen. Muren är delvis raserad och nästan helt övervuxen av buskar och sly. I fjärran hör vi suset och tutandet av bilar. Men det är på samma gång stilla och lite sakralt. Eftersom vi är i närheten av Beijing blir det ingen soluppgång utan bara ett gradvis ljusare dis. Men ändå: Soluppgång över den Kinesiska muren!

Frukost och sedan avfärd med bussen till en mer upprustad och turistig del av muren; Badaling. Också detta är skoj att se men upplevelsen förtas av att man hela tiden blir störd av kineser som på bruten engelska vil sälja saker: Hey, handsome boy! You want Lolex? You buy pee-pee-boy? Vi åker in mot stan igen för att möta upp med en svensk arkitekt som bor och arbetar i Beijing. Han guidar oss runt på Beijing Planetarium och på Stadsplanekontoret där han förklarar hur staden har vuxit genom århundradena. Senare shopping på Silk Market; ett fem våningars shoppingparadis med allt från skor till väskor, jackor, jeans, klockor och annat nödvändigt. Allt är kopior i mer eller mindre varierande god kvalitet. Säljarna är intensiva och rycker och sliter i en för att få sälja. Blir flera gånger tillbakadragen in i båsen när jag redan har bestämt mig för att inte köpa något där. Prutning är ett måste och oftast hamnar slutpriset i närheten av 1/10 av utgångspriset. Köper två klockor, en windstopper och en stor väska. Det kostar sammanslaget under 500kr.

För kvällen har vi reserverat bord på Phillippe Starcks restaurang Le Lan. Redan när hissdörrarna öppnas och tre kvinnoröster i kör säger Welcome! anar man att detta kommer bli en upplevelse utöver det vanliga. Det är guld, speglar, svulstigt, barockt och alldeles, alldeles underbart! Stället är som en av de bisarra drömmarna i Twin Peaks och man förväntar sig hela tiden att se dansande dvärgar. Äter tiorätters meny och ber dem att inte snåla på vinet. Köket är någon slags nyasiatisk fusion med allt från ostron i het chili- och szhezuan-sås till revbenspjäll i honung samt dumplings. Maten är fantastiskt god! Efter en tur till toaletterna kommer jag tillbaks med ett gigantiskt flin över hela ansiktet - även dessa är helt galna: Speglar på väggarna, en gigantisk silverfåtölj (för besökare?) och en kran i form av en svanhals i silver. Senare under kvällen går jag och en arbetskamrat på utflyktsfärd i lokalerna som är väl tilltagna - c:a 6000 kvm. De allra flesta rummen är avstängda för besökare, men vi är bara här just nu och låter inte detta stoppa oss. Rum efter rum breder ut sig - det ena galnare än det andra. Överallt stora tavlor på väggar och i tak, tjocka draperier samt bord för allt från intima sammankomster för två personer till stormiddagar med 20 personer. Jag är knockad! Detta är i både mat och lokal min absolut bästa matupplevelsen någonsin!