Drömde i morse att jag hade haft inbrott i lägenheten. Var ledsen och arg. Kanske inte det bästa sättet att vakna på? Det var lite mer än tio år sedan det hände mig på riktigt. Kommer hem och skall sätta nyckeln i låset, men där låscylindern brukar sitta finns bara ett stort hål. Dörren är öppen. Ett enkelt vred med en rörtång runt låset har varit ett lika effektivt sätt att öppna dörren på som ett vred med min nyckel. Det är rörig inne. Garderoberna står öppna. Det mesta av innehållet från nattduksbordets låda ligger utspritt på sängen. CD-stället gapar väldigt tomt. Stereon är borta och med den samtliga fjärrkontroller - även de till TV:n och videon som fortfarande står kvar på sin plats. Kameran, en ryggsäck och mitt gamla makulerade (!) pass med alla stämplarna i saknas. Det konstigaste av allt är att all öl till morgondagens kräftskiva är borta, men att spriten som stod brevid finns kvar. Ringer Polisen som kommer och tittar, hummar och antecknar. Tror inte ens de bemödar sig ett besök vid lägenhetsinbrott nu för tiden. Ringer låssmeden som ersätter det gamla låset samt sätter in nytt lås ovanför. Får låna stereo av farsan och låter mig lugnas av en whisky och Stina Nordenstams sköra stämma. De tog inte min favoritskiva!
Efterdyningarna är förhållandevis lindriga. Försäkringsbolaget strular inte utan ersätter det allra mesta. Ny stereo, nya skivor. Och mitt i allt detta kommer jag till insikten att det är bara saker. Det går att ersätta. Jag saknar endast en sak: Farmors vigselring. Den jag fick av henne när jag tog studenten. Världens bästa farmor. Jag berättade aldrig för henne att den var borta utan jag ljög och sa att den låg säkert i ett bankfack. En vit lögn eftersom jag vet hur ledsen hon skulle blivit om hon hade vetat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Usch vad jobbigt! Ångestframkallande! Du påminde mig om att jag borde förvara en lista på alla skivor nånstans så jag vet vad jag vill ha ersatt om det hemska skulle hända mig.
Fan att dom måste sno sånna viktiga saker, som den ringen. Var finns alla hederliga tjuvar?
Det där är nog min värsta mardröm. Grejerna är inte så viktiga, utan mer känslan av att någon liksom har nosat runt. Uäähhh....
Oj, va jobbigt. Precis som du sa. Vanliga saker är bara saker. Men speciella minnessaker går inte tat ersätta..
Kevin:
Trodde du hade massor av listor redan. Fast det kanske inte är sådana listor?
Pata:
Hederliga tjuvar? Haha! Du måste sluta läsa barnböcker...
Mia:
Den känslan gick ganska så snabbt över. Fast jag hade tur att de inte med mening förstörde saker och ting. Polisen berättade att det inte var helt ovanligt med sprayfärg, mat osv på väggar och tak. Det hade varit fruktansvärt att komma hem till!
Ninde:
Det var faktiskt en lättnad att komma fram till det. Saker ÄR inte viktiga!
Jag hade inbrott förra året. Var helt säker på att polisen inte skulle komma, men mitt ex sa bestämt åt mig att ringa dem när jag ringde honom och berättade att jag haft inbrott. Och de kom och fingeravtryckskollade, pratade och var snälla. Misstänker att mycket var för att jag var ensam och tjej. De sa att inbrott var vääääldigt prioriterat. I alla fall så hade de stulit min dator med all juridik i. Skit. Och mitt pärlhalsband som jag fick på studenten och det går inte att ersätta. Eller min slitna gamla skinnjacka.
Sandra:
Va?! Fingavtryckskollade de hos dig? Nu blev jag lite avundsjuk. Till mig sa de att jag inte skulle räkna med att de skulle hitta vem som hade gjort det.
Surt med de sakerna som inte går att ersätta. Eller ja... surt överhuvudtaget!
Jodå, jag har allt en lista över alla mina skivor...men den förvaras på fel plasts. Känns lite risky att förvara den listan i laptopen eftersom den borde vara bland det mest stöldbegärliga.
Skicka en kommentar