Ett tag trodde jag att de hade glömt bort oss. Ratade. Outcasts. Inget julgodis till de dumma arkitekterna i år! Utom de traditionsenliga burkarna med äcklig ischoklad då. De som alltid kommer. Sedan small det liksom till, och igår så kom allt på en gång: Två tiolitersspänner med blandat smågodis och travar med chokladkartonger av alla sorter och modegenrer! Fikarasterna blev till en orgie i frosseri. Som ett Sodom och Gomorra, version light - utan allt sexet. Dessutom var jag hos tandläkaren i morse och hon gav grönt ljus. Nä, okej då, hon sa det inte rakt ut, men jag förstod mellan raderna att det var det hon menade.
Fast jag har börjat fundera lite: Konsulterna och kunderna kanske inte ger oss dessa godismängder för att vi har varit snälla under året, utan för att ge igen för allt strul vi har ställt till med? Frossandet är ju bara en kortvarig njutning som sedan följs av ett långvarigt illamående.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Verkar vara en epidemi det där med att vara sena med julgodiset. Jag har suttit och väntat på julgodiset hur länge som helst. Hittills har inget kommit.
Vi brukar vid den här tiden nästan gå under av allt mut-godis som ramlar in till redaktionen. Börjar misstänka att vi gjort något fel i år...
Vårt var oxå sent i år..men i slutet på förra veckan började det droppa in...och nu vadar vi återigen i choklad..
Matilda:
Jag har en teori om att man får mindre mutor när det är goda tider än när det är snåldagar. Det verkar stämma hittills, för vi har aldrig fått så mycket godis som när det var en svacka i arbetsmarknaden för några år sedan.
Ninde:
Oh, sweet candy heaven! Choklad is the shit! :-D
Man ska inte ropa hej...
En halvtimme efter lunchen levererades jordens största tomtetårta (med vår logga på! Bonuspoäng!) från ett företag.
En timme senare kom den obligatoriska korgen från TT. Full med olika sorters choklad.
Jäklar vad jag har ätit.
Skicka en kommentar