För sjätte gången det här året kom han hit, den lille mannen med den stora showen, Timbuktu. Med sig har han hela det åtta man starka bandet Damn! Jag är där och låter mig förföras av musiken - för fjärde gången i år. Gratiskonsert är dessutom gott som sjutton!
Vad som verkligen faschinerar mig med Timbuktu och hans mannar är att de ständigt omformar sig. Varje låt utvecklas och ändras från gång till gång och låter aldrig exakt likadan. Vad som i början av året var en ganska så rå och uppstyckad elektronika har i senårets tappning blivit en jazzigare och mer mjuk konsert. Självklart finns det hejdlösa gunget och spelglädjen fortfarande kvar! Blåssektionen tar nu större plats och byter mellan olika blås-, rytminstrument och körande. Kanske är det just för att han är här för sjätte gången, eller så beror det på att det har annonserats dåligt, men det är i alla fall väldigt tomt på folk på Trädgår'n. Det hindrar dock inte Jason och bandet att från första ton ge järnet. Och det svänger som sig bör!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag är lite avundsjuk.
Och jag älskar att sprida avundsjuka.
Skicka en kommentar