Är enbart lite snuvig nu, och min kropp som spritter av all den energi den inte har fått göra av med under dagen. Världens bästa Linda var dessutom förbi och matade mig med pizza och jättefin choklad! Fast jag överväger om inte det råa skrattet hon utbrast i när hon såg mig i min misär* väger ner pizzan och chokladen.
* Det kan å andra sidan ha berott på mjukisbyxorna, Hugh Hefner-morgonrocken och den piffiga röda halsduken (som så fint matchade min röda och söndersnutna näsa). I så fall är hon förlåten, även om min manlighet blev lite stukad. Bildligt talat alltså! Herregud vad tar du mig för...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Skulle jag skrattat åt dig, älskling. Inte då.(Hahaha! Ni skulle sett honom!)Och om det var så att jag möjligen ändå fnissade lite åt din Hugh Hefner-look, så kanske pussarna, rengörningen av kylskåpet och att jag inte gnällde när du snorade mig i håret väger upp!?
Och så är det helt sjukt roligt att klicka på den där lilla rullstolsfiguren som finns bredvid ordverifieringen när man ska kommentera något här. Då får man nämligen höra folk tala i tungor.
Hahaha! Och så får man en sifferkod istället för bokstäver. Förstår inte riktigt. Är man blind så kan man ju inte se symbolen heller. Och är man inte frikyrklig är det extremt svårt att förstå vad som sägs.
Men ärligt, nallen, efter din elefant-kommentar så borde ju hon få garva sig blå vid ett helt gäng tillfällen innan du ens får andas nå't om stukad manlighet och sänkta pizzapoäng ;-)
Ha,ha zany har en viss poäng där..;)
och vaddå stukad manlighet. Lever inte Hugh nån sorts manlig drömvärld med tre blondiner? Det kunde ha varit värre..:D
Fruktmonstret:
Såklart allt det där vägde upp! Fast det är min blogg så jag får gnälla hur mycket som helst! Jag bjuder på de glada skratten - det är ju nyttigt att skratta! Även åt andra, antar jag...
Zany:
Oops! Du förstår väl lika väl som jag att jag inte offentligt, här, kan hålla med dig i den frågan? I så fall är det kört för mig ett bra tag framöver. ;)
Ninde:
Så sant, så sant! Fast man kan väl inte direkt påstå att han har något intellektuellt motstånd med just sitt sällskap? Jag föredrar ett enda fantastiskt roligt och rödhårigt fruktmonster framför alla Hugh's blondiner.
Skicka en kommentar