Pidjutt-jävel!

I en ansats att vara snäll hjälpte jag förra veckan en arbetskamrat att medelst startkablar starta hennes bil. Sedan dess har en ilsket gul lampa med en motorsymbol på stirrat mig rakt i ansiktet från instrumentpanelen. Ringde bilfirman som glatt meddelade att det troligtvis inte var något farligt, men att jag absolut inte skulle klara besiktningen om jag hade en sådan lampa lysandes. Som tur var, sa de, hade de en ledig tid för min bil. Lucky me.
Det kostar 3740:- att släcka en sådan gul lampa. Lucky them.

Som plåster på såren, eller om det var som tack för betalningen, så skall de skicka mig en plånbok i skinn, vilket mest är lite hånfullt eftersom jag efter verkstadsbesöket inte längre har några pengar kvar att stoppa i den.

The Mässage, This mäss we're in, Mässage in a box...

Ok, dåliga vitsar - men jag skyller på trötthet.

Hemkommen från några intensiva och bra dagar i den Kungliga Hufvudstaden. Har vandrat några mil på möbelmässans matbeklädda golv. Konverserat med ihärdiga säljare, ätit semla och valt ut möbelmässans bästa kaffe*. Årets mässa var... precis som vanligt. Det kan bero på att jag har varit där 11 år i rad och vet ungefär vad jag kan förvänta mig, eller så beror det på att det inte har kommit särskilt många nya spännande möbler i år. Heller. Försökte roa mig lite genom att vandra genom "skräckkabinettet"**, men till och med de hemskheterna var för tama. Ett mellanår i möbelsverige helt enkelt.


Som tur är finns det dock roligare saker att göra i Stockholm än att titta på några gamla möbler! Svirade därför på torsdagskvällen ut i Stockholmsnatten för att tillsammans med Eva gästa den så kallade "Guldfesten" på det nyöppnade hotellet på Norra Bantorget. Utdelade chokladguldslantar byttes där mot valfria drycker i baren. Och valfri dryck innebär ju självklart champagne! Flera glas. Massor av trevligt folk - utom DJ:n som verkade ha lite problem med hörseln eftersom han höjde musiken hela tiden. Lite som en femtonåring som måste visa för hela omgivningen att han/hon spelar bra musik. Ett litet tips till DJ-snubben: Väx upp, klipp dig och skaffa dig ett jobb!

Lördagskvällen tillbringades hos moster och hennes man ute på Lidingö, där det bjöds på förrätt med vitlöksbröd med crème fraiche och kungskrabba samt en fantastisk huvudrätt av Piggvar med potatis, smält smör och pepparrot! Enkelt och fantastiskt gott! Som grädden på moset bjöds det även på utomhusbad i den stora badtunnan. Bara så att ni vet: Fyragradig lufttemperatur, 42-gradigt vatten och sexgradig och femprocentig öl är en helt oslagbar kombination! Bara badet var värt hela resan upp.

* För andra året i rad plockades detta åtråvärd pris hem av finska Martela. De kan sitt kaffe de där finnarna! Fast i år var de tätt skuggade av Swedese som också de gjorde fantastiska espressos - endast min personliga kaffesmak fick avgöra.

** C-hallen, d.v.s. där alla bisarrmöbeltillverkarna håller hus. Stället där Christer Sjögren är kung och där utsnirlade sänggavlar och rosa skinnsoffor är "high fashion".

Nu bär det snart av...

...upp till Stockholm och årets möbelmässa. Planerar att titta på schyssta möbler, äta och dricka gratis och socialisera. Bor gör jag hos allra bästa Eva.

Lovar att rapportera med både text och bilder! Skall även se om jag kan ta med några snittar att lotta ut bland er hågade spekulanter. Vinnare av snittarna blir den som bäst förklarar varför man genast bör lägga ner den svenska melodifestivalen.

Ibland blir jag nästan religiös; tror på Gud å sånt.
Fast det går över när jag har ätit upp.

- Start spreading the news, I'm leaving to da... ähum, om några månader.

Jupp, då var de bokade: Två fina biljetter till våren i New York. Ses vi där?

Festivalyr

Så var årets Filmfestival avklarad! Totalt såg vi fyra långfilmer samt Publikens Val - bestående av sju kortfilmer. Konstigt nog så var inte en enda av de sedda filmerna direkt dålig, och flera var dessutom riktigt bra! Antar att det även kan bero på att jag och Linda har så fantastiskt god smak. Nåväl, här följer en kort resumé av filmerna i den ordning jag såg dem:

Joy Division
En dokumentärfilm om det kända och inflytelsefulla New Wave-bandet. Utgångspunkt i ett smutsigt och industrialiserat Manchester med arkivbilder, intervjuer och musik. Men framför allt: Grafiken! Fantastisk grafik genom hela filmen där bl.a. textremsor morphas och illustrerar bakgrundssurr. Svårt att beskriva, men högst sevärt även om ni inte är Joy Division-fans! Betyg: Fyra av fem espressokoppar.

Får jag lov - till den sista dansen?
Jupp, ännu en musikdokumentär. Denna handlar om svenska dansband. Det låter kanske lite corny, men den är helt fantastisk! Vi får följa Flamingokvintetten, Bert-Bennys, Chiquita med flera band från ett gulblekt sjuttiotal till ett gråsvart 2007. Intervjuer med de som var med, journalfilmer samt ett äldre "dansbandsgroupie-par" som följer Flamingokvintetten på alla deras spelningar. Att höra dem berätta om hur revolutionerande det var att ha vita byxor på scen! Outstanding och fruktansvärt rolig! Gå och se! Det kan såklart bara bli fem espressokoppar i betyg till denna.

Lars and the Real Girl
Amerikansk independentfilm om den folkskygga och inbundna Lars som köper en Real Doll för att klara av sin ensamhet. Fast till skillnad från de flesta vanliga pervon som köper sådana så verkar han tro att Bianca, som hon heter, verkligen lever. Bara att få se Lars brors och svägerskas miner när de för första gången får träffa hans nya "flickvän" är värt hela biobiljetten. Fantastiskt bra spel från alla inblandade, men ett litet minus i kanten för killen eller tjejen som håller mikrofonbommen - det förstör känslan något när man plötsligt ser en mikrofon guppa över huvudet på skådespelarna. Dock inte tillräckligt mycket för att sänka betyg ett snäpp. En film som stannar kvar länge och får dig att le! Fem koppar latte!

Publikens Val
Av de sju kortfilmerna var det två som verkligen stack ut: Istället för abrakadabra samt Mellan oss. Lämnade min röst på den första, och det verkade fler ha gjort eftersom den gick och vann både Publikens val och kortfilmspriset Startsladden! Lite kort kan Istället för abrakadabra beskivas som en friskare och lekfullare film än Jalla, jalla. Ser verkligen fram emot fler filmer från regisören Patrik Eklund!

The Art of Negative Thinking
En svart, norsk komedi om Geirr som har hamnat i rullstol och mest sitter och tycker synd om sig själv. För att få ordning på äktenskapet anmäler hans fru honom till en självhjälpsgrupp som utövar positivt tänkande. Fast det går inte så bra eftersom Geirr tar över gruppens ledarskap och inviger dem i konsten att tänka negativt. En rolig film som är snäppet bättre än Elling. Rekommenderas som en trevlig fredagskvällsunderhållning. Tre av fem espressos.

Ett litet vänskapligt tips till killen som stod bredvid mig på spårvagnen idag:

Den där midjekorta, beige och luddiga ulljackan du hade på dig; den är inte särskilt... uhum... trendig, och framför allt; den luktar som en hel flock pensionerade kameler.

Tvåa. Damn!

Bergman vs. Brunch

Ni vet tillfällena då man nästan slits isär för att man inte kan välja? När man blir tvungen att välja mellan två lika goda ting. Delad. Sprungen i tu. Detta var inte ett av de tillfällena, men det kanske fanns ett uns av den känslan. För vi hade sovit lite för länge och var lite för sena till Filmfestivalsvisningen av Ingmar Bergmans Viskningar och Rop. Vi hade inte ätit frukost och vi var mycket hungriga. Brunch versus Bergman? Mättnadskänsla och välbefinnande versus svårmod och ångest? Svårt val.

Vitt vin och snittar till lunch är gott, nyttigt och danar karaktär!
Speciellt när det är gratis.

Vad åt ni till lunch idag?

Darjeeling, hockeysnus och larmade murar

Efter en dag med postrån (och en på grund av detta inte fullt fungerande stad) samt flytt av min arbetsplats till en lokal i uppgången bredvid* tar jag och Linda igen oss med lite film: The Darjeeling Limited. Fast innan dess laddar vi upp med en riktig nostalgitripp i form av Hockeysnus och Snusklubbor. Film är såklart bäst på bio, och i detta fallet är det Biopalatset som gäller - ni vet stället där en bit av Göteborgs gamla stadsmur finns bevarad i bottenvåningen. Jag är sedan länge frälst i Wes Andersons filmer och The Darjeeling Limited är ingen besvikelse. Många skådespelare återkommer från tidigare filmer, filmspråket är glänsande och detaljerat, dialogerna naiva, mänskliga och underfundigt roliga. Sedan är det färgerna! Eftersom det mesta utspelar sig i Indien är de därefter: Mustiga och varma. Musiken är som vanligt briljant! Om ni gillade The Royal Tenenbaums, A Life Aquatic och Rushmore så måste ni absolut gå och se även denna film. Se så: Spring iväg och boka biljetter nu då!

Åh! Förresten, ifall någon undrar: Larmet på muren fungerar alldeles utmärkt! Jag råkade testa medan jag väntade på Linda utanför toaletterna. Det första hon säger när hon kommer ut är: Det var du va? Förstår inte hur hon kan tro något sådant. Ser jag ut som en som går omkring och sätter igång larm sådär utan vidare?

* Kallat Sibirien eftersom det är kallt där och man befinner sig så långt bort från övriga kollegor.

Ett urval av sökorden hit på sistone:

Hur tänker en sjuåring?
Jag är definitivt inte rätt person att svara på det, men jag skall försöka svara ändå: En del av dem verkar inte tänka särskilt mycket alls, medan en del av dem tänker alldeles för mycket.

Fåglar för barn
Öhm? Som bestraffning? Fåglar är äckliga.

Kop och sjal hamstrar
Antar att det skall stå "köp och stjäl hamstrar"? Om man nu skall stjäla något - varför då inte en hamster? Man kan väl ändå inte sakna en hamster?

Starta billarm
Borde det inte vara vettigare att söka efter att stänga av billarm?

Frivillig tjej
Får lite dåliga vibbar av denna sökningen, men allt beror ju på hur man tolkar det. Det kan ju till exempel vara en av de harmlösa och alldeles för tänkande sjuåriga killarna ovan som har funderat över hur det kommer sig att en del tjejer verkar vilja vara tjejer - helt frivilligt!

* Det skulle iofs kunna stå "köp och sälj" - fast det är inte lika skojigt.

Om det här är den där stormen som SMHI varnade för så får det gärna komma fler sådana!

Dagen V.

Efter några månaders arbete nådde vi då slutligen idag kulmen: Vernissage på utställningen om chefen och kontoret - efter trettio års verksamhet. Jag har varit utställningsarkitekt, vilket har inneburit att den mesta arbetstiden på sistone har spenderats på plats; på museet. Dagen rivstartar med att få klart så mycket som möjligt till pressvisningen klockan 11. Den sista arkitekturmodellen anländer, fortfarande lite lätt fuktig, samtidigt som de första journalisterna tittar in genom utställningslokalens dörr. Ett stort pressuppåd på c:a 40 personer lyssnar på chefen, klämmer av fotoblixtar och håller fram mikrofoner. Sedan spurtar vi vidare med att få klart alla detaljer, sätta ljuset m.m. tills klockan 18 då det är vernissage. 17.50 är vi klara och jag kan pusta ut.

På vernissaget är det full rulle. Massor med folk med glada miner smuttar på gratisvin och minglar runt. Det är såpass många besökare att man tvingas slussa in folk till utställningshallen i omgångar. Både morsan och farsan kommer för att se, och de får bägge träffa Linda för första gången. Morsan och hennes gubbe bjuder in oss på middag någon gång framöver: Lammkött. Han väljer att uttala just det ordet massor av gånger - helt utan att vara ironisk! Det bjuds alltid på lammkött när Björn kommer förbi. Den stora generationsklyftan gör sig påmind: Man äter lamm. Bara lamm. Ordet lammkött betyder i de allra flesta fall något helt annat - men detta har gått dem helt förbi. Linda ser lätt förskräckt ut, men lyckas hålla god min. För säkerhets skull förklarar jag för henne efter att de har gått vad som egentligen menades; att de inte insinuerade någonting. Får endast positiva och uppmuntrande ord om utställningen under hela kvällen*. Är själv helnöjd med resultatet. Tar lycklig, med värkande fötter och Linda i handen, spårvagnen hem i duggregnet. I morgon tar jag sovmorgon.

* Skulle kunna vänja mig vid sånt! Fast jag skulle väl troligtvis bli odräglig av det...

-Herregud! Finns det fortfarande folk som INTE har sett filmerna om Härskarringen?!

Ni förstår väl alla att det var en chockerande nyhet som nådde mig i fredags? Inte sett Filmerna? Linda heter hon i alla fall, och jag såg det självklart som mitt kall att ta henne under mina vingars skugga och inviga henne i dessa tre mastodontfilmer. Helgen har alltså tillbringats i TV-soffan iklädda mysbyxor och t-shirts med den obligatoriska varma chokladen i stora muggar. Två av de tre filmerna (den extralånga utgåvan) är nu avklarade och målet är att se den sista filmen under veckan som kommer. Funderar som bäst på hur jag skall få henne att inse att det är av yttersta vikt att även se de sex DVD-skivorna med extramaterial om filmmakandet som finns med i boxen.

Vi hann med lite annat också; som några avsnitt av Coupling, riktig bowling, fyndmarknadsshopping och musikquiz. Jo, vi vann igen: Biljetter till den franska gruppen Justice.

Är det fler än jag som reagerade över det bisarra i nyheten att Salem Al Fakir vann pris för bästa manliga artist på Grammisgalan?

Kvällstur med farsgubben...

...till det stora tyska teknikvaruhuset för att köpa vitvaror till landet. Efter tillbyggnaden finns det nämligen behov av en komplett ny maskinpark bestående av spis/ugn, diskmaskin, kyl/frys, tvättmaskin och torktumlare. Jag är med som smakråd - vilket oftast innebär att han lyssnar på vad jag har att säga och sedan väljer något helt annat. Hans val brukar dessutom vara sådana att de får den lille inredningsarkitekten i mig att slå frivolter av olust. Mycket riktigt har han redan sett ut en stor fristående ugn/spis i rostfritt som han absolut inte backar från:
- Men inbyggnadsugn då?
- Nä, jag har sett sådana så mycket att jag är lite trött på det.
- ...?
- Och sedan vill jag ha en vit diskmaskin.
- Vit till det rostfria?! Det blir så mycket snyggare om man har en integrerad diskmaskin!
- Jo, men det blir 2-3000 dyrare.
- Men där står ju en Siemens för samma pris som den vita.
- Jo, men.... (ytterligare bortförklaringar om varför man inte skall ha integrerad maskin.)

Det är betydligt lättare med tvättmaskin och torktumlare eftersom de kommer stå i ett ytterst litet utrymme och inte kommer att synas hela tiden. Jag är medgörlig och lobbar för att köpa enkla, billiga grejer: Det är ju trots allt ett lantställe vi pratar om. Det hela slutar med att han köper spisen, en tvättmaskin och en torktumlare för ett riktigt bra pris som han till på köpet prutar ner två tusenlappar extra. Dusten om typ av diskmaskin och kyl/frys får vi ta en annan gång.

På hemvägen stannar vi till på en av hamburgerkedjorna för att köpa något att äta. Väl i kassan tar han nog misstag på ställe - det är inte en classy restaurang vi är på - så han börjar att fråga ut personalen vad som skiljer mellan de olika burgarna. En efter en. Jag låtsas intensivt läsa etiketten på en av dippsåserna och gör allt för att se ut som om jag inte är i sällskap med honom. Jag inser dock snabbt att mitt snarlika utseende föråder mig, så jag försöker anta en lite mer auktoritär skepnad. Förhoppningsvis kommer folket i kön missta mig för att vara hans gode man eller personlige assistent.

Wiiiiiiiii!!!

Lördagskväll hos Linda med päroncognac, Oskar, Wii, Katta, Päronsplit och oliver. Vi bowlade, spelade tennis, baseboll, golf och boxades - mitt på vardagsrumsgolvet. Idag känner jag mig lätt ledbruten och har värk i muskler jag inte trodde fanns. Om det är sådana här dataspel som våra ungdomar håller på med nu för tiden så kommer det inte finnas något behov för några gym i framtiden.

Folk som inte borde få åka spårvagn, eller åtminstone borde bli tvingade att sitta ner när de åker:

Tjejer i skor med höga, smala klackar. Även små nätta tjejer upplevs nämligen väga som större afrikanska elefanter när de, i ett försök att hålla balansen, placerar klacken på min fot.

Att skära snö i Hemsedal

Efter att inte ha åkt utför på 7-8 år var det då alltså äntligen dags igen. Till på köpet skulle nypremiären ske på sådana där moderna skidor som kallas Carving. De hade minsann knappt blivit uppfunna på min tid! Sagt och gjort; på med laggen och utför branten. Och sedan var det bara att nöta bort alla väl invanda skidvanor: Inte slänga iväg bakändan så att det blir sladd! Nähä? Luta dig ännu mer framåt! Jaha? Åk med skidorna mer isär! Meh, jag hade ju lärt mig att åka så fint å tätt! Det tar två dar sedan börjar jag alltmer fatta grejen - och det går bra! Sista dan, på nyårsdagen, kommer jag ut i backen redan vid tiotiden. Det är nästintill folktomt och över hela backen ligger fem centimeter nysnö. Perfekta åkförutsättningar. Skidorna skär mjuka bågar i snön - som en skalpell över vitt papper - och vinden brusar i öronen. Det är såhär det skall kännas! Sedan är det dags att åka hem...

Raka vägen från en bussresa till stolen på jobbet. Det kändes åtminstone nästan så, och skillnaden däremellan är faktiskt inte så stor: Man sitter ju stilla och försöker att komma på något skoj att göra på bägge ställena. Nyårshelgen i Hemsedal var fantastisk! Trevligt sällskap, grym skidåkning, en alldeles egen världsbästa reseledare i form av Linda, samt jättegod mat! Vad sägs om en gigantisk och riktigt bra buffé både till frukost och middag? Det krävs inte mer än så för att göra Björnen lycklig. Kan vi inte åka igen? Redan imorgon?