Enligt en ytterst vetenskaplig artikel i en av aftonblaskorna ( se här) så kan killar utveckla bröst om de använder vissa hudkrämer, tvål och schampo som innehåller lavendel eller tea tree-olja. Scary!
För att inte riskera att drabbas överväger jag nu att sluta använda alla sorters hygienartiklar.
Jag kommer nog dofta jättegott.
Manligt.
Efter att ha läst vidare i tidningen så överväger jag nu också att sluta använda mobil (för att man kan få cancer), sluta gå ut (för att man kan bli nedslagen), samt att sluta andas (för att inte få andningssvårigheter p.g.a. avgaserna). Hugaligen!
31 januari 2007
Idag skall jag jobba duktigt, så ni får klara er utan några blogginlägg.
Ifall ni skulle vara totalt sysslolösa och uttråkade får ni gärna lösa världsproblemen och skriva era svar här. Storartade belöningar väntar er som löser viktiga frågor såsom världssvälten, den globala uppvärmningen och varför spårvagnen aldrig kommer i tid när man har bråttom.
Ifall ni skulle vara totalt sysslolösa och uttråkade får ni gärna lösa världsproblemen och skriva era svar här. Storartade belöningar väntar er som löser viktiga frågor såsom världssvälten, den globala uppvärmningen och varför spårvagnen aldrig kommer i tid när man har bråttom.
30 januari 2007
Kära Bullen...
Jag är en pojke på 32 år som har ett lite pinsamt problem. Det är nämligen så att jag har ett mångårigt förhållande med min Snoozeknapp. Det bygger på ett djupt ömsesidigt förtroende där jag bland annat lovat att inte använda mig av andra snoozeknappar. Hon å sin sida har lovat att hon inte skall störa mig på helgdagsmorgnarna.
På sistone har jag dock börjat ty mig till någon annan: Den mjuka, blå kudden. Den talar till mig på ett annat sätt - mer öppet och otvunget. Med sövande toner säger den till mig att stänga av Snooze helt och vila kvar i den varma sängen.
Kära Bullen, hjälp mig! Jag känner mig kluven mellan mina känslor för Snooze och den irrationella driften att bara sooooova. Är detta normalt?
Hälsningar,
/Björnen
PS: Som vanligt är det inte personen som har skrivit brevet som har problemet. Fast ifall det skulle bli ett filmmanus vill han/hon självklart ha sin rättmättiga del av inkomsterna. Helst mer.
På sistone har jag dock börjat ty mig till någon annan: Den mjuka, blå kudden. Den talar till mig på ett annat sätt - mer öppet och otvunget. Med sövande toner säger den till mig att stänga av Snooze helt och vila kvar i den varma sängen.
Kära Bullen, hjälp mig! Jag känner mig kluven mellan mina känslor för Snooze och den irrationella driften att bara sooooova. Är detta normalt?
Hälsningar,
/Björnen
PS: Som vanligt är det inte personen som har skrivit brevet som har problemet. Fast ifall det skulle bli ett filmmanus vill han/hon självklart ha sin rättmättiga del av inkomsterna. Helst mer.
29 januari 2007
Hört vid fikabordet:
"Vi bestämde oss för att ha en tidig middagsbjudning i lördags, så vi träffades alla redan klockan ett. Barnen fick leka och vi tog oss en promenad, sedan lagade vi middag. Det var så skönt: Vi var hemma redan klockan 6, och vi kunde gå och lägga oss i tid!"
Hugaligen!
Jag trodde inte man kunde äta middag före klockan 6?
Gå och lägga sig i tid? På en lördag?
Ni må kasta sparvar på mig ifall jag någonsin blir sån!
"Vi bestämde oss för att ha en tidig middagsbjudning i lördags, så vi träffades alla redan klockan ett. Barnen fick leka och vi tog oss en promenad, sedan lagade vi middag. Det var så skönt: Vi var hemma redan klockan 6, och vi kunde gå och lägga oss i tid!"
Hugaligen!
Jag trodde inte man kunde äta middag före klockan 6?
Gå och lägga sig i tid? På en lördag?
Ni må kasta sparvar på mig ifall jag någonsin blir sån!
28 januari 2007
Vild gambling och kycklingspett
Igår på O & K:s inflyttningsfest så "klunsade"* jag till mig en middagsbjudning. L gav mig nämligen en utmaning som gick ut på att jag, om jag förlorade klunsningen, skulle vara kvar på festen tills alla andra hade gått hem. Till saken hör att jag definitivt inte är en nattmänniska. Som motbud skulle hon, om hon förlorade, bjuda mig på middag. Jag vann med det betryggande resultatet 3-1. Sedan stannade jag ändå kvar tills alla andra hade gått hem. Detta borde ju innebära att jag nu skall få två middagar?
Åh, just det ja: Festen var riktigt kul också! Avancerade drinkar, goda kycklingspett, vild dans till Madness och trevligt folk. Tack O & K!
Idag är det sol ute och mitt huvud känns som om det vore inlindat i rosa bomullstussar genomdränkta med ljummet vatten. Jag tror att det beror på att det var alldeles för mycket frukter och vitaminer i drinkarna igår.
* Att klunsa innebär att man spelar sten, sax, påse.
Åh, just det ja: Festen var riktigt kul också! Avancerade drinkar, goda kycklingspett, vild dans till Madness och trevligt folk. Tack O & K!
Idag är det sol ute och mitt huvud känns som om det vore inlindat i rosa bomullstussar genomdränkta med ljummet vatten. Jag tror att det beror på att det var alldeles för mycket frukter och vitaminer i drinkarna igår.
* Att klunsa innebär att man spelar sten, sax, påse.
27 januari 2007
Förut var jag bara lite irriterad på fåglarna som brukar hänga på min balkong. Nu är jag mordisk.
För er som inte hängt med på bloggen på sistone så är det alltså ett gäng på 2-3 fågeljävlar som har funnit sitt stamhak längst in under det lilla väderskydd som sitter ovanför min balkong. Där sitter de och festar loss. De är förstås Pica-pica, skator. Den näst värsta sortens fåglar efter duvorna - "de flygande råttorna". Skator är kaxiga små jävlar. Förutom att de kan flyga så kan de även skita och låta. Helst allt på samma gång. På min balkong. När jag skall sova.
Har nu placerat ut nya "spikmattor" för att göra det så obekvämt för dem som möjligt. De gamla var utslitna. Med en spik i arslet så hade i alla fall jag aktat mig noga för att komma tillbaks. Fast skator är ju inte helt normala.
Skulle de nya spikmattorna inte fungera så får jag ta till mer drastiska metoder. Funderar på om jag skulle ta och se om Rambo, med det enda syftet att kunna studera hans fällor.
26 januari 2007
Eftersom det är fredag så får ni lite rolig sysselsättning att fördriva tiden på. 
Se här .
Det här är jag, målad av Botticelli. Fast jag tycker mest jag ser snorkig och lite förolämpad ut. Fast jag antar att det är utmärkande för all stor konst...
Se här .Det här är jag, målad av Botticelli. Fast jag tycker mest jag ser snorkig och lite förolämpad ut. Fast jag antar att det är utmärkande för all stor konst...
25 januari 2007
Personlig tränare
På beachvolleyn har vi en tränare som står brevid och säger till oss vad vi gör fel och hur vi kan göra det bättre. Det är fantastiskt bra för man känner verkligen hur man gör framsteg.
Ibland vore det väldigt bra att ha en sån tränare i verkliga livet.
Kanske en liten, sträng och enveten dvärg som står brevid och säger: Gör om - gör rätt! när man har fimpat ett jobberbjudande; bråkat med en kompis, schabblat bort en date; inte sagt ifrån när man har blivit orättvist behandlad etc.
Kan man hitta en sådan någonstans?
Ibland vore det väldigt bra att ha en sån tränare i verkliga livet.
Kanske en liten, sträng och enveten dvärg som står brevid och säger: Gör om - gör rätt! när man har fimpat ett jobberbjudande; bråkat med en kompis, schabblat bort en date; inte sagt ifrån när man har blivit orättvist behandlad etc.
Kan man hitta en sådan någonstans?
24 januari 2007
Nu är det krig!
Vad gör man när grannarna skiter på din balkong?
Jag har försökt resonera med dem, men det verkar inte fungera. Jag har vid upprepade tillfällen försökt skrämma bort dem, men de bara återkommer. Jag har tejpat spik med spetsarna uppåt på deras favoritsittplatser, men de bara rycker ner spikarna. Vad gör man?
Jävla flygfän!
Jag har försökt resonera med dem, men det verkar inte fungera. Jag har vid upprepade tillfällen försökt skrämma bort dem, men de bara återkommer. Jag har tejpat spik med spetsarna uppåt på deras favoritsittplatser, men de bara rycker ner spikarna. Vad gör man?
Jävla flygfän!
Detta har hänt på sistone:
Jag har:
- Städat. Fast bara som pliktskyldigast för att fastighetsskötaren skall komma och fixa i min lägenhet.
- Fått den nya datorn.
- Installerat den nya datorn.
- Fortsatt slå lite upproriskt på Enter när det är dags att gå hem från jobbet.
- Sovit ganska så gott på sistone.
- Kommit fram till att jag nog är en riktig kärnkarl trots allt.
- Städat så mycket som jag borde ha gjort. (Fast det är ok, för här är det jag som bestämmer!)
- Gjort en enda latte eller cappuccino sedan kursen.
- Hittat någon ny bok att läsa. Förslag mottages tacksamt.
- Glömt något. Tror jag...
Ett ögonblick i mina grannars liv
(Kraftig smäll och ljudet av massa saker som trillar)
Pappan: -Faa-aaa-an!!!
(Barnet vaknar, börjar skrika och febril aktivitet uppstår)
Har jag en skruvad fantasi som finner en viss humor i detta?
Pappan: -Faa-aaa-an!!!
(Barnet vaknar, börjar skrika och febril aktivitet uppstår)
Har jag en skruvad fantasi som finner en viss humor i detta?
23 januari 2007
Mönstermänniska
Idag, när jag som vanligt loggade ur datorn för att gå från jobbet, kom jag på mig själv att med eftertryck och ganska så snärtigt slå på Enter för att bekräfta avstängningen. Precis som om jag ville markera för omgivningen att nu är det minsann slut för dan.
Lite småborgerligt att markera sådär, och det hemska är att jag tror att jag gör detta moment likadant varje dag. Tänk om detta är början på en hemsk personlig utveckling som leder fram till att jag:
Lite småborgerligt att markera sådär, och det hemska är att jag tror att jag gör detta moment likadant varje dag. Tänk om detta är början på en hemsk personlig utveckling som leder fram till att jag:
- Kör tutande runt i kvarteret för att visa att jag har tvättat bilen.
- Hoppar in bakom bardisken för att visa personalen hur man gör en riktig Caipirinha.
- Ställer till en scen i biosalongen när jag högljudt deklarerar för de godispåsprasslande ungarna att jag minsann är på bio för att se filmen!
- Skriver långa blogginlägg om små löjliga små företeelser bara för att jag tror att andra vill läsa om dem...
22 januari 2007
Whole Latte Love!
Kvällens begivenhet var en kaffekurs på kafé Da Matteo i Viktoriapassagen. Del 2 - endast inriktad på mjölkskumningens ädla konst.
Nördigt? Javisst!
Nödvändigt? Självklart!
Kursen gick i korthet ut på att prova och jämföra femtioelva olika mjölksorter (och vissa icke-mjölksorter: sojamjölk och laktosfritt - Oh, the horror!). Vi fick sedan skumma mjölk på liten hemmamaskin och på den stoooora röda cafémaskinen. Slutligen tävlades det i cappucinitillverkning mot kurskamraterna. Kursledarna Lina och Per var hårda men rättvisa domare som bedömde smak, utseende, temperatur och skumkvalitet. Jag vann inte trots att jag lyckades göra ett jättestort, fint hjärtmönster i cappucinon till Lina. Mönstret på Pers cappucino liknade mer ett ganska mörbultat hjärta med massor av läckande hål i. Kanske inte något bra sätt att smickra domaren på, men jag lovar att det var ett ytterst ärligt, känsligt återgivet och konstnärligt högstående hjärta som lätt smiskade sönder alla andra kaffekonstverk denna kvällen.
Det var dock ingen annan som förstod det.
Sitter nu med ett härligt koffeindarr - väl värdigt en tentapluggande student klockan 5 på morgonen före tentamen. Skall bli spännande att försöka sova.
Förresten: Kaffesugna vänner, välkomna hem till mig; jag behöver öva!
Djup koncentration vid hemmamaskinen.
Domarna överlägger.
Nördigt? Javisst!
Nödvändigt? Självklart!
Kursen gick i korthet ut på att prova och jämföra femtioelva olika mjölksorter (och vissa icke-mjölksorter: sojamjölk och laktosfritt - Oh, the horror!). Vi fick sedan skumma mjölk på liten hemmamaskin och på den stoooora röda cafémaskinen. Slutligen tävlades det i cappucinitillverkning mot kurskamraterna. Kursledarna Lina och Per var hårda men rättvisa domare som bedömde smak, utseende, temperatur och skumkvalitet. Jag vann inte trots att jag lyckades göra ett jättestort, fint hjärtmönster i cappucinon till Lina. Mönstret på Pers cappucino liknade mer ett ganska mörbultat hjärta med massor av läckande hål i. Kanske inte något bra sätt att smickra domaren på, men jag lovar att det var ett ytterst ärligt, känsligt återgivet och konstnärligt högstående hjärta som lätt smiskade sönder alla andra kaffekonstverk denna kvällen.
Det var dock ingen annan som förstod det.
Sitter nu med ett härligt koffeindarr - väl värdigt en tentapluggande student klockan 5 på morgonen före tentamen. Skall bli spännande att försöka sova.
Förresten: Kaffesugna vänner, välkomna hem till mig; jag behöver öva!
Djup koncentration vid hemmamaskinen.
Domarna överlägger.
21 januari 2007
Samlarmani
Funderade härom dagen på att städa hemma, men så snubblade jag över lite intressant läsning om två ytterst excentriska samlare, Homer och Langley Collyer. Låt mig få berätta för er om dem:
Homer och Langley var två välbärgade läkarsöner som i början av förra seklet barrikaderade sig i sin lägenhet på Fifth Avenue i New York. Fast jag vet inte om samlare räcker för att beskriva dem. Man skulle kunna uttrycka det som att hissen inte gick hela vägen upp; att inte de inte hade alla sina hästar i stallet. De var helt enkelt totalt bindgalna.
Homer, som var blind och sängbunden sedan 1933, togs omhand av sin yngre bror Langley som endast lämnade lägenheten för att köpa mat och hämta nya saker att samla på. För att hjälpa Homer att tillfriskna så ordnade brodern en härlig diet som bestod av 100 apelsiner i veckan tillsammans med mörkt bröd och jordnötssmör. Inget annat. Mums! Bröderna var också lätt paranoida. För att ingen skulle bryta sig in i lägenheten hade Langley gillrat fällor av skräp för alla ingångar och spikat igen alla fönster. Dessa fällorna skulle visa sig bli deras död, eftersom Langley sedermera fastnade i en av dem och inte kunde ta sig loss. Utan någon som tog hand om honom så dog Homer av uttorkning, näringsbrist och hjärtattack några dagar senare. Ledan över att bara äta apelsiner, bröd och jordnötssmör gjorde säkert inte saken bättre.
Våren 1947 fick polisen signaler om att inte allt stod rätt till hos bröderna Collyer. För att ta sig in i lägenheten fick de bryta hål i ett tak. De hittade Homer död, liggande bland 103 ton (!) skräp. Efter ytterligare två veckor hittade Langley - också han död. Han låg endast 3 meter från brodern, väl begravd under sina egna samlingar.
I brödernas lägenheten hittades bl.a:
14 pianon, två orglar, chassit till en T-ford, tre provdockor, ett dinosaurieägg, rullar med hundratals meter oanvänt siden, en tidig röntgenapparat, fem violiner, julgranar, femtontusen böcker bara i ämnet medicin, käkbenet från en häst, en stor samling pinupbilder, barnvagnar och dryga sex ton tidningar.
Only in America...
Sensmoral:
Det ser inte så illa ut i min lägenhet trots allt, så jag kan nog vänta några dagar med att städa.
Homer och Langley var två välbärgade läkarsöner som i början av förra seklet barrikaderade sig i sin lägenhet på Fifth Avenue i New York. Fast jag vet inte om samlare räcker för att beskriva dem. Man skulle kunna uttrycka det som att hissen inte gick hela vägen upp; att inte de inte hade alla sina hästar i stallet. De var helt enkelt totalt bindgalna.
Homer, som var blind och sängbunden sedan 1933, togs omhand av sin yngre bror Langley som endast lämnade lägenheten för att köpa mat och hämta nya saker att samla på. För att hjälpa Homer att tillfriskna så ordnade brodern en härlig diet som bestod av 100 apelsiner i veckan tillsammans med mörkt bröd och jordnötssmör. Inget annat. Mums! Bröderna var också lätt paranoida. För att ingen skulle bryta sig in i lägenheten hade Langley gillrat fällor av skräp för alla ingångar och spikat igen alla fönster. Dessa fällorna skulle visa sig bli deras död, eftersom Langley sedermera fastnade i en av dem och inte kunde ta sig loss. Utan någon som tog hand om honom så dog Homer av uttorkning, näringsbrist och hjärtattack några dagar senare. Ledan över att bara äta apelsiner, bröd och jordnötssmör gjorde säkert inte saken bättre.
Våren 1947 fick polisen signaler om att inte allt stod rätt till hos bröderna Collyer. För att ta sig in i lägenheten fick de bryta hål i ett tak. De hittade Homer död, liggande bland 103 ton (!) skräp. Efter ytterligare två veckor hittade Langley - också han död. Han låg endast 3 meter från brodern, väl begravd under sina egna samlingar.
I brödernas lägenheten hittades bl.a:
14 pianon, två orglar, chassit till en T-ford, tre provdockor, ett dinosaurieägg, rullar med hundratals meter oanvänt siden, en tidig röntgenapparat, fem violiner, julgranar, femtontusen böcker bara i ämnet medicin, käkbenet från en häst, en stor samling pinupbilder, barnvagnar och dryga sex ton tidningar.
Only in America...
Sensmoral:
Det ser inte så illa ut i min lägenhet trots allt, så jag kan nog vänta några dagar med att städa.
Zeb
Jaha, då var det söndag igen, vilket tydligen verkar vara synonymt med att det är storm ute. Tillräckligt mycket storm för att väcka mig såhär mitt i natten. Kanske är detta till och med en värre storm än den som var förra söndagen? Svårt att veta när man bor högst upp i huset - minsta vindpust blir en orkan.
Det Norska meteorologiska instistutet namngav den förra stormen: Per. Ser framför mig hur norrmännen nu sitter vid ett stort bord med massa små lappar på och spånar fram ett nytt "tufft" namn: Egil, Terje, Håkon, Lage, Troels... Den här gången tänker jag föregå dem och döpa den till något tufft.
Zeb. Som i Zeb Macahan.
Dessutom så har all snö försvunnit igen och ersatts av regn. Det känns tryggt. Ordningen är återställd.
Visst. Vem tror jag att jag lurar egentligen?
Jag ger vad som helst för lite solsken.
-En högerarm någon?
Det Norska meteorologiska instistutet namngav den förra stormen: Per. Ser framför mig hur norrmännen nu sitter vid ett stort bord med massa små lappar på och spånar fram ett nytt "tufft" namn: Egil, Terje, Håkon, Lage, Troels... Den här gången tänker jag föregå dem och döpa den till något tufft.
Zeb. Som i Zeb Macahan.
Dessutom så har all snö försvunnit igen och ersatts av regn. Det känns tryggt. Ordningen är återställd.
Visst. Vem tror jag att jag lurar egentligen?
Jag ger vad som helst för lite solsken.
-En högerarm någon?
20 januari 2007
Snövit och knarkbaronerna
Precis som de flesta göteborgare har jag under den ytterst regniga hösten utvecklat gälar. Så när jag vaknade imorse kändes det väldigt tungt att andas. Något var fel. Med en nästan övernaturlig ansträngning drog jag min träningsvärkssprängda kropp till fönstret och tittade ut.
Vitt.
Om detta pudret hade varit kokain hade jag varit stenrik, tänkte jag,
och alla ungarna på gården hade varit stenhöga.
Kanske tur att det är snö ändå - de är ju oreglerliga nog som det är.
Utsikt från sovrummet.
Knark-ungar ner till höger.
Utsikt från vardagsrummet.
Vitt.
Om detta pudret hade varit kokain hade jag varit stenrik, tänkte jag,
och alla ungarna på gården hade varit stenhöga.
Kanske tur att det är snö ändå - de är ju oreglerliga nog som det är.
Utsikt från sovrummet.
Knark-ungar ner till höger.
Utsikt från vardagsrummet.
19 januari 2007
Dagen efter
Ingen träningsvärk efter gårdagens beachvolleyträning. Än. Men den kommer sätta in. Har en gnagande känsla inom mig, och den talar med en sån där raspig filmtrailerröst:
In a world where the TV sofa used to reign
a major change is about to take place
Meet Björnen - An average man in an average world
He thougth he got rid of it the last week, but he was wrong.
It's back... and this time it's MAD!
This spring... Espresso för själen brings you:
Träningsvärk!
Coming soon to a computer near you
In a world where the TV sofa used to reign
a major change is about to take place
Meet Björnen - An average man in an average world
He thougth he got rid of it the last week, but he was wrong.
It's back... and this time it's MAD!
This spring... Espresso för själen brings you:
Träningsvärk!
Coming soon to a computer near you
18 januari 2007
17 januari 2007
Tour of Sweden 2007
Så många av er säkert har läst här tidigare sedan så bestämde min gamla trotjänare till dator sig för att det var läge att lägga sig ner och dö. Ni vet ungefär sådär som man själv kan känna en del lördags- och söndagsmorgnar efter ett tjog giftiga men ack så goda drinkar. Skillnaden vara att min dator inte bara kände så, den gjorde det också. Dog alltså; datorer dricker inte drinkar.
Nåväl. Precis som Jack Nicholson brukar göra emellanåt så bestämde jag att det var dags att ersätta "gamlingen" med en ny, ung, fräsch förmåga. Jag beställde således en dator från en stor firma som finns på internätet. Sedan dess har jag suttit här i Göteborg och väntat tålmodigt. Tack vare teknikens under kan man numera följa ett pakets väg från fabrik till dörr. Ett utsnitt av denna spännande läsning samt mina reflektioner över detta följer nedan:
2007-01-09 22:01 SCHENKER ORDER LOADED ON TRAILER
Yippee! Den är på gång!
2007-01-15 08:59 DK - VMO ARRIVED AT SORTING HUB
Aha, Danmark. Då är det ju bara några timmars tur hit.
2007-01-15 10:10 SE - VÄRNAMO ARRIVED TO TERMINAL
Värnamo? Skumt, fast det finns ju mycket industrier i Småland så det är väl naturligt med en lastterminal där. Dessutom så är det inte jättelångt mellan Värnamo och Göteborg.
2007-01-17 08:22 SE - ÖRNSKÖLDSVIK ARRIVED TO DISTRIBUTION
What the fuck!!! Örnsköldsvik?! Det är ju i Norrland!
Frustrationen växer. Jag kanske kan få den innan helgen.
Nåväl. Precis som Jack Nicholson brukar göra emellanåt så bestämde jag att det var dags att ersätta "gamlingen" med en ny, ung, fräsch förmåga. Jag beställde således en dator från en stor firma som finns på internätet. Sedan dess har jag suttit här i Göteborg och väntat tålmodigt. Tack vare teknikens under kan man numera följa ett pakets väg från fabrik till dörr. Ett utsnitt av denna spännande läsning samt mina reflektioner över detta följer nedan:
Yippee! Den är på gång!
2007-01-15 08:59 DK - VMO ARRIVED AT SORTING HUB
Aha, Danmark. Då är det ju bara några timmars tur hit.
2007-01-15 10:10 SE - VÄRNAMO ARRIVED TO TERMINAL
Värnamo? Skumt, fast det finns ju mycket industrier i Småland så det är väl naturligt med en lastterminal där. Dessutom så är det inte jättelångt mellan Värnamo och Göteborg.
2007-01-17 08:22 SE - ÖRNSKÖLDSVIK ARRIVED TO DISTRIBUTION
What the fuck!!! Örnsköldsvik?! Det är ju i Norrland!
Frustrationen växer. Jag kanske kan få den innan helgen.
16 januari 2007
Saker man inte skämtar om, del 1
Konversation med för mig okänt brudpar som just skall gifta sig i Katolska kyrkan, vid Heden i Göteborg:
Jag: Ni vet väl vad den kyrkan brukar kallas?
Brudparet: Nej.
Jag: Heden-Dômen!
Brudparet ser gravalvarliga ut.
-Alltså hedendomen - kyrkan vid heden... ni vet...
Jag tystnar, sväljer snabbt tungan och försöker intensivt smälta in bland stenarna i asfalten.
Jag: Ni vet väl vad den kyrkan brukar kallas?
Brudparet: Nej.
Jag: Heden-Dômen!
Brudparet ser gravalvarliga ut.
-Alltså hedendomen - kyrkan vid heden... ni vet...
Jag tystnar, sväljer snabbt tungan och försöker intensivt smälta in bland stenarna i asfalten.
15 januari 2007
Galen
Det fanns en gång, för inte så länge sedan, ett TV-programskoncept som gick ut på att trycka en TV-kamera så långt upp i häcken på mediakåta Svenssons som möjligt, för att sedan filma skiten. Man kallade det för dokusåpa. Programmen hette saker som Big Brother, Baren, Farmen, Wannabe etc. Genren finns fortfarande kvar, men för en (hoppas jag) alltmer tynande tillvaro.
På sistone har ett nytt ocker dykt upp i TV-rutan: Man bjuder in en massa så kallade "kändisar", spelar på mer eller mindre snyftiga känslor och kallar det något som slutar med ordet "gala": Fotbollsgalan, Sportgalan, Cancergalan, Svenska Idrottsgalan, DN-galan, Guldbaggegalan, Världens Barn-galan, Rockbjörnen-galan etc.
Jovisst, jag vet att många av dessa är för ett gott syfte och att de gör stor skillnad för många, men måste det vara en gala på varje kanal varenda dag?! Tar de aldrig slut?
För jag vill inte veta att Drottning Silvia har en ny klänning på sig - idag igen! Jag vill inte se Galenskaparna försöka upprepa något som knappast var skoj för 20 år sedan. Jag vill inte se "interna klubben" klappa varandra på axeln och utbyta beröm. Jag vill absolut inte se Kristin Kaspersson eller Sofia "Soff-i-propp" Eriksson/Wistam som programledare igen. Någonsin.
Jag vill ju bara se nåt enda vettigt program de gånger jag sätter mig framför TV:n. Är det för mycket begärt?!
På sistone har ett nytt ocker dykt upp i TV-rutan: Man bjuder in en massa så kallade "kändisar", spelar på mer eller mindre snyftiga känslor och kallar det något som slutar med ordet "gala": Fotbollsgalan, Sportgalan, Cancergalan, Svenska Idrottsgalan, DN-galan, Guldbaggegalan, Världens Barn-galan, Rockbjörnen-galan etc.
Jovisst, jag vet att många av dessa är för ett gott syfte och att de gör stor skillnad för många, men måste det vara en gala på varje kanal varenda dag?! Tar de aldrig slut?
För jag vill inte veta att Drottning Silvia har en ny klänning på sig - idag igen! Jag vill inte se Galenskaparna försöka upprepa något som knappast var skoj för 20 år sedan. Jag vill inte se "interna klubben" klappa varandra på axeln och utbyta beröm. Jag vill absolut inte se Kristin Kaspersson eller Sofia "Soff-i-propp" Eriksson/Wistam som programledare igen. Någonsin.
Jag vill ju bara se nåt enda vettigt program de gånger jag sätter mig framför TV:n. Är det för mycket begärt?!
Phillippe Starck och jag
Det är viktigt att man har saker att se fram emot. Ni vet saker som sovmorgnar, konserter, skadeglädje och bingolottomiljonärsvinster.
Och idag fick jag verkligen något att se fram emot. Jag är nämligen en av de utvalda. En av få. Jag vill egentligen inte säga en av eliten, men i brist på bättre ord så får även det vara OK. Ni kan kalla mig Kung Björn!
Vad förtjänar mig då den äran? Jo, jag har blivit utvald till att i April vara en av företagets representanter på den ofantliga, fantastiska möbelmässan i Milano. Il Salone Internazionale del Mobile. Detta innebär att jag är tvungen att dricka champagne och paraplydrinkar i sällskap med designikoner som Jasper Morrison och Phillipe Starck.
Efter en väldigt kort tvekan så tackade jag ja.
Och idag fick jag verkligen något att se fram emot. Jag är nämligen en av de utvalda. En av få. Jag vill egentligen inte säga en av eliten, men i brist på bättre ord så får även det vara OK. Ni kan kalla mig Kung Björn!
Vad förtjänar mig då den äran? Jo, jag har blivit utvald till att i April vara en av företagets representanter på den ofantliga, fantastiska möbelmässan i Milano. Il Salone Internazionale del Mobile. Detta innebär att jag är tvungen att dricka champagne och paraplydrinkar i sällskap med designikoner som Jasper Morrison och Phillipe Starck.
Efter en väldigt kort tvekan så tackade jag ja.
14 januari 2007
Det hemska ovädret
Jaha, då har stormen utanför fönstret fått ett namn: Per
Smaka på det: Per.
Det låter ju inte direkt vilt och blåsigt. Mest ganska så lugnt och snällt. Per är en toffel som gärna går iväg och köper mjölk åt frugan kl 11 på kvällen. Det hade varit bättre med något tufft namn som Bruce eller kanske Kenta. Till och med Perry hade varit bättre!
Det är det norska meteorologiska institutet som har kommit på namnet. Norrmän tycker lusekoftor är tufft. Fast det kanske bara Meteorolog-Pers tur att få en orkan eftersom Gudrun på ekonomiavdelningen fick den förra? Alla är rädda för Gudrun på ekonomiavdelningen, så det var passande. Per är en toffel fast han brukar iallfall vara snäll, och han tar med sig hembakt fikabröd till kaffepauserna.
Smaka på det: Per.
Det låter ju inte direkt vilt och blåsigt. Mest ganska så lugnt och snällt. Per är en toffel som gärna går iväg och köper mjölk åt frugan kl 11 på kvällen. Det hade varit bättre med något tufft namn som Bruce eller kanske Kenta. Till och med Perry hade varit bättre!
Det är det norska meteorologiska institutet som har kommit på namnet. Norrmän tycker lusekoftor är tufft. Fast det kanske bara Meteorolog-Pers tur att få en orkan eftersom Gudrun på ekonomiavdelningen fick den förra? Alla är rädda för Gudrun på ekonomiavdelningen, så det var passande. Per är en toffel fast han brukar iallfall vara snäll, och han tar med sig hembakt fikabröd till kaffepauserna.
...med storm och böljors dån
Om Evert Taube hade varit i livet hade han nog konstaterat att "det blåser väldigt mycket idag", men Evert dog redan 1976.
"Hjärta, hjärna, i nån skön förening där"
Det finns få saker som retar inredningsarkitekten i mig så mycket som Ernst Kirchsteiger. Trots (eller kanske snarare gå grund av?) detta finner jag mig då och då sittandes framför nåt av hans program. Med en njutning som nästan gränsar till det perversa ser jag honom gå omkring barfota, känna in rummet, tälja ihop en veranda av rundstavar och hampa för att sedan orera över hur färgen "får det att brumma som en liten humla i mitt bröst."
Man får inte tycka detta är bra. Fast det gör jag. Lite.
Känslan hos mig är som när man som liten knodd fick tag på sin första porrtidning - det är förbjudet och väldigt spännande på en gång. Men även jag har en gräns och när Ernst med nyfikenhet i rösten säger: "Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut" har jag fått nog av honom och hans rundstavsfetischism så jag byter kanal.
Man får inte tycka detta är bra. Fast det gör jag. Lite.
Känslan hos mig är som när man som liten knodd fick tag på sin första porrtidning - det är förbjudet och väldigt spännande på en gång. Men även jag har en gräns och när Ernst med nyfikenhet i rösten säger: "Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut" har jag fått nog av honom och hans rundstavsfetischism så jag byter kanal.
13 januari 2007
Nobelpriset i medicin
Stoppa pressarna!
Jag har gjort en viktig medicinsk upptäckt, väl värd åtminstone ett mindre Nobelpris.: Jag har utvecklat vad jag tror är, för människan, helt nya muskelgrupper på väldigt konstiga ställen på ryggen. Det är åtminstone något där som värker misstänkt likt träningsvärk. Hoppas det går över tills nästa beachvolley-träning.
Jag har gjort en viktig medicinsk upptäckt, väl värd åtminstone ett mindre Nobelpris.: Jag har utvecklat vad jag tror är, för människan, helt nya muskelgrupper på väldigt konstiga ställen på ryggen. Det är åtminstone något där som värker misstänkt likt träningsvärk. Hoppas det går över tills nästa beachvolley-träning.
11 januari 2007
Kvinnor...
Det sägs ju att Sverige är ett demokratiskt och hyfsat jämlikt land: Pappor tar föräldraledigt, lönerna är (hyfsat) lika, män rakar sig på brösten och kvinnor på benen, både män och kvinnor kan tituleras sjuksköterska osv. Men på minst en punkt haltar jämlikheten väsentligt. Jag talar naturligtvis om dating.
För i den dating-djungel som finns lever man fortfarande efter regler som skapades på den tiden då man jagade mammutar med pinnar för att sedan äta upp dem råa. Hur kommer det sig annars att majoriteten av er kvinnor verkar förvänta sig att vi män skall klubba ner och bära iväg er till vår grotta? (Jag talar bildligt såklart - man slår inte kvinnor. Jag bor dessutom i en lägenhet och skulle troligtvis inte orka bära andra än väldigt små kvinnor hem.)
Så nu undrar jag: Var finns den kvinnliga initiativförmågan på dating-scenen?
För ni gör det så himla svårt för oss. Jag är inte mannen som hur som helst går fram till främmande kvinnor och bara snackar på. Jag behöver lite tid, och helst också ett bra samtalsämne. Tänk vad det skulle underlätta om ni också tog initiativet emellanåt. Men jag antar att ni är alldeles för bortskämda med lyxen av att ha en massa karlar som hela tiden bjuder er på drinkar och underhåller er?
Nu börjar jag tröttna på detta. Uppenbarligen är datingvärlden inte till för oss hederliga, lite blyga och alldeles för snälla män som inte bär omkring på en träpåk över axeln.
Snart ger jag upp. Ni vinner. På walk over.
För i den dating-djungel som finns lever man fortfarande efter regler som skapades på den tiden då man jagade mammutar med pinnar för att sedan äta upp dem råa. Hur kommer det sig annars att majoriteten av er kvinnor verkar förvänta sig att vi män skall klubba ner och bära iväg er till vår grotta? (Jag talar bildligt såklart - man slår inte kvinnor. Jag bor dessutom i en lägenhet och skulle troligtvis inte orka bära andra än väldigt små kvinnor hem.)
Så nu undrar jag: Var finns den kvinnliga initiativförmågan på dating-scenen?
För ni gör det så himla svårt för oss. Jag är inte mannen som hur som helst går fram till främmande kvinnor och bara snackar på. Jag behöver lite tid, och helst också ett bra samtalsämne. Tänk vad det skulle underlätta om ni också tog initiativet emellanåt. Men jag antar att ni är alldeles för bortskämda med lyxen av att ha en massa karlar som hela tiden bjuder er på drinkar och underhåller er?
Nu börjar jag tröttna på detta. Uppenbarligen är datingvärlden inte till för oss hederliga, lite blyga och alldeles för snälla män som inte bär omkring på en träpåk över axeln.
Snart ger jag upp. Ni vinner. På walk over.
10 januari 2007
I, Björnen, do solemnly swear...
Jag tänker bli som Gunde Svan!
Nä, jag menar inte: jobbig skrikhals, pinsam eller TV-kändis. Jag tänker ta mig lite hårdare i kragen och bli hurtig. Varför då inte jämföra sig med Gunde Svan? Denna gigant bland giganter! Alternativet skulle väl möjligvis kunna vara Sergei Bubka, för mycket högre än så kommer man väl inte? Fast hur rolig är Bubka egentligen? Han kan hoppa jäkligt högt. Med hjälp av en pinne...
Sagt å gjort, idag lämnade jag in (lånad) cykel på service för att kunna ta mig med den till jobbet. Jag skall dessutom gå till gymmet mer regelbundet samt med start imorgon träna beachvolleyboll en gång i veckan (jo, det är inomhus och det är på riktig sand). Märk väl att detta löfte inte är som ett sånt där nyårslöfte man ger för att man kan bryta det hur enkelt som helst. Detta står ristat i sten, samt i lätt-editerbara ord här på bloggen.
Jag lovar dessutom att jag inte skall bli som Gunde Svan.
Pinsam.
Nä, jag menar inte: jobbig skrikhals, pinsam eller TV-kändis. Jag tänker ta mig lite hårdare i kragen och bli hurtig. Varför då inte jämföra sig med Gunde Svan? Denna gigant bland giganter! Alternativet skulle väl möjligvis kunna vara Sergei Bubka, för mycket högre än så kommer man väl inte? Fast hur rolig är Bubka egentligen? Han kan hoppa jäkligt högt. Med hjälp av en pinne...
Sagt å gjort, idag lämnade jag in (lånad) cykel på service för att kunna ta mig med den till jobbet. Jag skall dessutom gå till gymmet mer regelbundet samt med start imorgon träna beachvolleyboll en gång i veckan (jo, det är inomhus och det är på riktig sand). Märk väl att detta löfte inte är som ett sånt där nyårslöfte man ger för att man kan bryta det hur enkelt som helst. Detta står ristat i sten, samt i lätt-editerbara ord här på bloggen.
Jag lovar dessutom att jag inte skall bli som Gunde Svan.
Pinsam.
8 januari 2007
R.I.P. Gammeldatorn
Efter ett långt och lyckligt liv har min gamle följeslagare Gammeldatorn slutligen gett upp ett sista pip och slocknat. Skall försöka mig på lite konstgjord andning om ett tag. Skall bara vila lite först. Bloggande och andra livsnödvändigheter får tillsvidare ske från mediacentrets ganska så kassa trådlösa tangentbord.
Har tagit back-up:er på det allra mesta, så det är ingen större fara med det. Ev så har lite bilder från nyår försvunnit, så ni som var där får försöka gräva i minnet så gott det går. Ett litet tips ifall ni skulle ha glömt/inte kommer ihåg: Det var skoj, vi drack champagne och en av er sprang naken runt kvarteret. Jag säger inte vem.
Har tagit back-up:er på det allra mesta, så det är ingen större fara med det. Ev så har lite bilder från nyår försvunnit, så ni som var där får försöka gräva i minnet så gott det går. Ett litet tips ifall ni skulle ha glömt/inte kommer ihåg: Det var skoj, vi drack champagne och en av er sprang naken runt kvarteret. Jag säger inte vem.
To sleep, perchance to dream
För att vara redo att möta morgonens snortidiga uppvaknande tänkte jag igår kväll, strategiskt nog, på att lägga mig i tid. Kom hem vid 21-tiden och var redan då jättetrött. Satte mig och såg ett avsnitt av Weeds för att varva ner lite och gick sedan och la mig redan kl 22. Då slog John Blunds onde brorsa till.
Jag låg under någon timme och försökte, så intensivt som möjligt, koncentrera mig på att sova. Dödfött. Antar att det är som när man försöker suggerera sig själv till att INTE tänka på någon speciell sak eller person: Det går inte - man tänker enbart mer på det. Tog sedan till de andra knep jag känner till: Att ha det svalt i rummet, räkna får, dricka varm mjölk, ta en whisky mm. Detta resulterade enbart i att jag frös, kände ett sug efter fårostspizza och blev kissenödig av all mjölken och whiskyn. Minns att jag tittade på klockan och att den nu visade 1 på morgonen. Slumrade nog in strax efter detta och vaknade kl 3. Jäkla mjölk och whisky! Kunde sedan inte somna om. Ahhhh!!! Så var klockan plötsligt 6 och klockradion gick igång.
Förmiddagen försvann som i ett töcken, enbart avbruten av en fikapaus. Som tur var så fanns det inte särskilt mycket att göra. Tror att jag har klarat mig förbi den värsta sömnabstinensen nu. Skall gå en hård match mot John Blunds brorsa ikväll igen. Denna gången är jag väl förberedd: Tänker möta honom med en pungspark och en rak höger.
Jag låg under någon timme och försökte, så intensivt som möjligt, koncentrera mig på att sova. Dödfött. Antar att det är som när man försöker suggerera sig själv till att INTE tänka på någon speciell sak eller person: Det går inte - man tänker enbart mer på det. Tog sedan till de andra knep jag känner till: Att ha det svalt i rummet, räkna får, dricka varm mjölk, ta en whisky mm. Detta resulterade enbart i att jag frös, kände ett sug efter fårostspizza och blev kissenödig av all mjölken och whiskyn. Minns att jag tittade på klockan och att den nu visade 1 på morgonen. Slumrade nog in strax efter detta och vaknade kl 3. Jäkla mjölk och whisky! Kunde sedan inte somna om. Ahhhh!!! Så var klockan plötsligt 6 och klockradion gick igång.
Förmiddagen försvann som i ett töcken, enbart avbruten av en fikapaus. Som tur var så fanns det inte särskilt mycket att göra. Tror att jag har klarat mig förbi den värsta sömnabstinensen nu. Skall gå en hård match mot John Blunds brorsa ikväll igen. Denna gången är jag väl förberedd: Tänker möta honom med en pungspark och en rak höger.
7 januari 2007
The big sleep
Jag har nu haft 2 veckors semester. 2 veckor av sovmorgnar, fikastunder, utekvällar, promenader och soffliggardagar. Detta är bra saker. Under dessa veckor har jag även lyckats med konststycket att totalt vända på dygnet. Det är mindre bra.
Så för att vrida allt rätt igen så lägger jag allt på ett kort och skall imorgon vara ute på bilservicestället redan kl 7.00. Vi snackar tidigt. Ingen normalt funtad människa är uppe och pigg så tidigt (om de inte är på väg hem från krogen alltså). Förhoppningsvis så chockar detta hypotalamus tillräckligt mycket för att jag skall komma åter till de normala jobbrutinerna. I värsta fall så finns det ett vilrum på jobbet.
Rapport följer...
Så för att vrida allt rätt igen så lägger jag allt på ett kort och skall imorgon vara ute på bilservicestället redan kl 7.00. Vi snackar tidigt. Ingen normalt funtad människa är uppe och pigg så tidigt (om de inte är på väg hem från krogen alltså). Förhoppningsvis så chockar detta hypotalamus tillräckligt mycket för att jag skall komma åter till de normala jobbrutinerna. I värsta fall så finns det ett vilrum på jobbet.
Rapport följer...
6 januari 2007
Lobbyister och rödlök
2001 startade några mejeriföretag en stor riksomfattande kampanj kallad "Beige-projektet" med syfte att öka mjölkanvändandet i kaffe. Detta skedde bl.a. genom ett omfattande utbildningsprogram för kaffebranschen, medverkan i de årliga mästerskapen Barista Cup & Beige Award mm. Plötsligt var ordet Latte på allas läppar och den gamla 1900-talsdrycken Café Au Lait började sakta gå mot samma ställe som axelklaffar, Rubiks Kub och moonboots brukar gå för att dö. Norrland alltså. Caffè latte är nu den enskilt mest populära beställningen på kaféer - åtta av tio kunder beställer Latte. 22% av all dryckesmjölk som säljs i Sverige hamnar i en kopp kaffe.
Så långt är allt gott, men jag har på sistone börjat frukta att den onda Rödlöksbranschen har startat en liknande kampanj för att öka användandet av rödlök. Vart man än vänder sig så ligger det en bit rödlök; i salladen på lunchen, på mackan i kaféet osv. Snart lanserar de väl yoghurt med rödlökssmak också. Oh, the horror!
Jag fruktar att detta är en utveckling som i rask takt kommer leda oss alla rakt i fördärvet. Domedagen är nära.
För att förhindra detta så uppmanar jag nu er alla att gå med i min kampanj MOT rödlök! Skriv upp ert namn i kommentarerna nedan för att visa ert stöd. Om ni väldigt gärna vill får ni även sätta in massa pengar på mitt bankkonto (jag lovar att använda dem väl).
Så långt är allt gott, men jag har på sistone börjat frukta att den onda Rödlöksbranschen har startat en liknande kampanj för att öka användandet av rödlök. Vart man än vänder sig så ligger det en bit rödlök; i salladen på lunchen, på mackan i kaféet osv. Snart lanserar de väl yoghurt med rödlökssmak också. Oh, the horror!
Jag fruktar att detta är en utveckling som i rask takt kommer leda oss alla rakt i fördärvet. Domedagen är nära.
För att förhindra detta så uppmanar jag nu er alla att gå med i min kampanj MOT rödlök! Skriv upp ert namn i kommentarerna nedan för att visa ert stöd. Om ni väldigt gärna vill får ni även sätta in massa pengar på mitt bankkonto (jag lovar att använda dem väl).
5 januari 2007
Peugeotmänniskor - håll er borta!
Känner för att slå lite lätt på någon som har med Peugeot att göra. Bara så där lite lagom så att han eller hon får fina blåmärken och en lite stum känsla i överarmen. Dessvärre har Peugeot-folket gått hem tidigare idag, efter att de glatt per telefon meddelat mig att de idag minsann har öppet ända till kl 17. Visst. Lita aldrig på en fransman!
Efter stormen kommer... lugnet?
Fantastiskt väder idag, hyfsat milt och nästan totalt vindstilla. Ett väder som gjort för en långpromenad! Sagt och gjort så tog jag, Pata och Charlotte en sväng ner till Älvsborgsbron och Röda Sten - den "ruffa" sidan av Göteborg med hamninloppet, grafitti, stora öppna vidder, gamla nedlagda industrier och en och annan vilsegången lodis. Stället är nu visserligen långt ifrån den oas det brukar vara på sommaren, när folk ligger utspridda på bryggan, sitter och sörplar på en öl i solen eller står och lyssnar på någon konsert vid Pannhuset. Då är det som allra bäst, och då trivs jag verkligen här! Mmmm... sommar! Längtar...
Fiskhamnen
Vad tar ni för hunden där i fönstret?
Hmmm... det lyckades smyga in sig en hund även i dagens post. Och jag som är allergisk mot sådana. Den här var åtminstone inglasad.
Göteborg när det är som bäst!
Röda Sten, Älvsborgsbron och Eriksberg. Stenen har idag fått lite silver på sig - antar att det är en juldekoration?
Eriksbergskranen. Den person som har bestämt att trappor, lejdare mm skall vara lila (till den i övrigt orangea kranen) borde få spöstraff. Naken, hängandes från kranen. Fast det kanske är ett för milt straff? Den lille esteten i mig är i alla fall på väg att löpa amok varje gång jag ser det.
Pannhuset vid Röda Sten.
Fiskhamnen
Vad tar ni för hunden där i fönstret?
Hmmm... det lyckades smyga in sig en hund även i dagens post. Och jag som är allergisk mot sådana. Den här var åtminstone inglasad.
Göteborg när det är som bäst!
Röda Sten, Älvsborgsbron och Eriksberg. Stenen har idag fått lite silver på sig - antar att det är en juldekoration?
Eriksbergskranen. Den person som har bestämt att trappor, lejdare mm skall vara lila (till den i övrigt orangea kranen) borde få spöstraff. Naken, hängandes från kranen. Fast det kanske är ett för milt straff? Den lille esteten i mig är i alla fall på väg att löpa amok varje gång jag ser det.
Pannhuset vid Röda Sten.
4 januari 2007
Hund bytes?
Paret i lägenheten rakt under mig är hyfsat nyinflyttade. De säger inte så mycket mer än "hej" när vi ses i trappan, men de säger det i alla fall på ett vänligt sätt. De har också en lite hund som skäller envetet så fort någon rör sig i trapphallen.
Men på sistone har något underligt hänt: Hundskallen har bytts ut mot barnskrik.
Min teori är att de har bytt hunden mot en bäbis på Blocket.
Men på sistone har något underligt hänt: Hundskallen har bytts ut mot barnskrik.
Min teori är att de har bytt hunden mot en bäbis på Blocket.
3 januari 2007
Brödraskapet
Januari - årets fattigaste månad, och just den månad mina två bröder passar på att fylla år. Jag tror de gör detta bara för att jäklas med mig.
Låt mig berätta lite om mina bröder: De är dryga 3 år yngre än mig, heter Magnus och Peter samt är tvillingar. Tvillingskapet till trots tycker jag inte att de är särskilt lika varandra, varken till utseende eller till sätt, men uppenbarligen är de tillräckligt lika varandra för att bli misstagna lite då och då. I bekantskapskretsen är de mestadels kända som "Magnusåpeter" men de kallas även (bakom deras ryggar) för "Vett-tvillingarna".
Om man tittar i ett exemplar av Hej Matematik! från 1980-talet så finner man att det mestadels bara räknades med äpplen och andra frukter. Detta har varit till stor hjälp för mig genom åren. Hade man istället räknat med "nötter" så kanske mina bröder hade kopplat att 2 är fler än 1, och således kunnat göra min uppväxt aningens jobbigare. Tack vare Hej Matematik! kunde jag alltså under många år praktisera min "storebroderliga" rättvisa förhållandevis ostört. Bröderna har vuxit en hel del sedan dess, och jag har funnit att det nu är bättre att ha dem på min sida. Jag kan till och med drista mig till att säga att de kan vara bra att ha ibland.
Nu på söndag fyller de alltså 29 år, eller 58 om man räknar ihop dem. Så idag har jag varit ute på stan och köpt dem så fina presenter som en "januari-fattig" storebror har råd med. Tänker nu leva resten av månaden på billig, hemlagad mat. Vad gör man inte för sina syskon?
Vet fortfarande inte om de har kopplat att 1+1=2. Kanske skulle ta upp det med dem i ett storebroderligt samtal någon dag...
Låt mig berätta lite om mina bröder: De är dryga 3 år yngre än mig, heter Magnus och Peter samt är tvillingar. Tvillingskapet till trots tycker jag inte att de är särskilt lika varandra, varken till utseende eller till sätt, men uppenbarligen är de tillräckligt lika varandra för att bli misstagna lite då och då. I bekantskapskretsen är de mestadels kända som "Magnusåpeter" men de kallas även (bakom deras ryggar) för "Vett-tvillingarna".
Om man tittar i ett exemplar av Hej Matematik! från 1980-talet så finner man att det mestadels bara räknades med äpplen och andra frukter. Detta har varit till stor hjälp för mig genom åren. Hade man istället räknat med "nötter" så kanske mina bröder hade kopplat att 2 är fler än 1, och således kunnat göra min uppväxt aningens jobbigare. Tack vare Hej Matematik! kunde jag alltså under många år praktisera min "storebroderliga" rättvisa förhållandevis ostört. Bröderna har vuxit en hel del sedan dess, och jag har funnit att det nu är bättre att ha dem på min sida. Jag kan till och med drista mig till att säga att de kan vara bra att ha ibland.
Nu på söndag fyller de alltså 29 år, eller 58 om man räknar ihop dem. Så idag har jag varit ute på stan och köpt dem så fina presenter som en "januari-fattig" storebror har råd med. Tänker nu leva resten av månaden på billig, hemlagad mat. Vad gör man inte för sina syskon?
Vet fortfarande inte om de har kopplat att 1+1=2. Kanske skulle ta upp det med dem i ett storebroderligt samtal någon dag...
2 januari 2007
Risini
Samtal i köket under nyårsaftonen:
- 4 dl ris borde väl räcka för Risini till oss alla?
- Ris? Är inte Risini sådana där konstiga små pastakorn som ser ut som ris?
- Är det?! Vad skall vi göra nu då?
Fotnot:
Helgeflundra fungerar bra även ihop med en blandning av grötris, räkor och kräftstjärtar. Jag har testat. Det var till och med gott. Kanske borde döpa det till Grötini eller nåt?
- 4 dl ris borde väl räcka för Risini till oss alla?
- Ris? Är inte Risini sådana där konstiga små pastakorn som ser ut som ris?
- Är det?! Vad skall vi göra nu då?
Fotnot:
Helgeflundra fungerar bra även ihop med en blandning av grötris, räkor och kräftstjärtar. Jag har testat. Det var till och med gott. Kanske borde döpa det till Grötini eller nåt?
Nyårsafton i bilder
Tänkvärda ord
Light travels faster than sound, that is why some people appear bright until you hear them speak.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
